****

    Sandrews, Luleå: Kusin Bette
    Regi: Des McAnuff
    Manus: Lynn Siefert och Susan Tarr
    Tid: 1 tim 48 min
    I rollerna: Jessica Lange, Elisabeth Shue, Bob Hoskins, Aden Young, Hugh Laurie, Geraldine Chaplin,
    Kelly Macdonald, Toby Stephens m.fl

    Lagom burleskt i sevärd kostymfilm

    Namnet Lynn Siefert dyker upp som en av manusförfattarna till Kusin Bette. Det lockar mig att tjuvtitta på filmen eftersom det var hon som skrev den burleska, tänkvärda och mycket välskrivna pjäsen Coyote Ugly som jag regisserade för Jokerteatern i Luleå för några år sedan, då med ingen mindre än NSD:s kulturpristagare Harry Nyman i huvudrollen.
     Bättre manus än Coyote Ugly har jag sällan skådat och hade därför hoppats på att se samma
    stringens i den här filmen, inspirerad av den franska 1800-talsromanen Kusin Bette av fransmannen
    Honoré de Balzac.
     Varken Siefert eller Balzac sviker sitt löfte.
     Kusin Bette är nämligen ett spjuveraktigt alster i kostymfilmsgenren och kanske den mest
    sevärda av julens biopremiärer.
     Jane Austen och hennes broderande kvinnor kan slänga sig i väggen - in med Balzac och låt kusinen
    Bettes outlevda kåthet och lusta förbytas i raffinerad hämnd.
     Handlingen utspelar sig i 1800-talets Paris strax innan revolution nummer två och kretsar kring en
    uppblåst men skuldsatt borgarklass på väg mot undergång.
     Liksom Austens huvudfigurer är även Bette en ogift kvinna som söker efter kärlek. Men här upphör likheterna. Trots hennes älskvärda framtoning blir hon ständigt förlöjligad av släkten och förnekad all kärlek. Hon förälskar sig i den unge konstnären Wenceslas, som hon räddat livet på, men nekas även denna passion. I stället förälskar han sig i den bortskämda kusinen Hortense. Då bestämmer sig Bette för att sakta men säkert utkräva hämnd.
     Även här återfinner vi tydliga spår av Sieferts burleska och magstarka humor. Precis på gränsen för
    det tillåtna, för att vara en kostymfilm. Skratten blir många och hämnden ljuv.
     Jessica Lange gör en fenomenal Bette. Trots ett stelt och återhållet yttre bubblar hon hela tiden av
    instängd lusta och utstrålar den mogna kvinnans alla erotiska tillgångar. Att hon aldrig tillåts få utlopp för dessa känslor driver henne till ett förlåtligt hämndbegär mot den omgivning som roffar åt sig allt det goda.
     Som medhjälpare har hon kurtisanen och nattklubbsdansösen Jenny, även hon enastående spelad av Elisabeth Shue.
     Bland de vilsna männen i filmen bör Bob Hoskins emineras för sin roll som Paris rikaste man, den
    sorglöse Crevel.
     Överraskande trevligt och humoristiskt alltså, om kärlek, pengar, lust och hämnd.
     Möjligen att filmen skulle gjort sig bättre på franska i stället för amerikansk engelska. Den utspelar
    sig ju ändå i Paris. Tänk er en film från Marocko där alla berber pratar svenska. Men filmindustrin har ju vant oss med att till och med utomjordingarna pratar engelska.

    © PELLE LINDBLOM
    Texten får inte återpubliceras utan upphovsmannens tillstånd. Vid citering, ange källa.
    Till Journalisten Pelle Lindblom

    E-post