Filmstaden, Luleå: Prinsen av Egypten
Regi: Brenda Chapman, Steve Hickner och Simon Wells
Musik: Hans Zimmer
Svenska sångtexter: Monica Forsberg
Manus: Gud, Nick Fletcher, Kelly Asbury och Lorna Cook
Tid: 1 tim 39 min
Rösterna: Carola Sögaard, Anders Ekborg, Stefan Sauk, Tommy Nilsson,
Sharon Dyall, Erik Blix m fl
Exodus som tecknad filmmusikal
Prinsen av Egypten är bolaget Dreamworks tecknade version
av Andra Moseboken. Sett enbart som en tecknad långfilm för vuxna
och lite större barn får den klart godkänt. Som skildring
av den bibliska berättelsen om Moses blir det kanske lite mer tveksamt.
Exodus har ju sina sakrala förtecken. Med ett så
starkt laddat och mångfacetterat symbolspråk som
det bibliska har, känns det förstås tämligen
förenklat, och kanske till och med hedniskt, när den
kommersiella filmindustrin gör en trevlig liten familjefilm
av det hela. Det blir lite väl mycket tingel-
tangel av exempelvis brinnande buskar och blodfyllda floder.
- Har du läst bibeln?
- Nej, men jag har sett filmen.
Den repliken är knappast användbar efter en
titt på den här rullen.
Men bortsett från det är alltså Prinsen
av Egypten en imponerande tecknad filmmusikal där vi får
följa Moses från det att han sätts i vassen
till hans långa ökenvandring och befrielsen av hebréerna.
Tyngdpunkten i handlingen har lagts till Faraos tempel
där Moses växer upp efter att ha adopterats
av Farao Seti. Den kommande egyptiska regenten Ramses blir hans
jämnårige broder. Tillsammans busar de båda tonåringarna
likt värstingar bland solguden Ras tempel.
När Moses får veta att han egentligen är
son av hebreiskt ursprung lämnar han Ramses och ger sig av ut i öknen
där han sedermera får uppenbarelsen och kallas av Gud att befria
sitt folk. Chockerande tydligt skildras med vilken oerhörd grymhet den
påstått gode Guden utövar sin makt. Därför kanske
man ska tillägga att barn bör se filmen i sällskap av någon
vuxen. Prinsen av Egypten har sina otäcka partier.
Med hjälp av ett antal konstnärer, tio datoranimatörer
och sexton traditionella tecknare har detta verk blivit till. Skildringen
av alla pyramider och sfinxer är verkligen magnifik, liksom den våldsamma
hästkapplöpningen i början av filmen. Däremot är
jag inte lika förtjust i den moderna, detaljlösa stilen som ofta
används för att animera ansikten. Det skissartade kan göra
karaktärernas uttryck ganska
onyanserade och förenklade.
De musikaliska inslagen är inte särskilt imponerande,
men heller inte störande. Sångnumren smälter
bra in i handlingen.
Filmstaden hade hoppats på att kunna visa den odubbade
versionen på kvällsföreställningarna, men
har endast fått en svensk kopia. Men det fungerar antagligen
lika bra med Stefan Sauk och Erik Blix i stället för Ralph Fiennes
och Martin Short.
© PELLE LINDBLOM
Texten får inte återpubliceras utan upphovsmannens
tillstånd. Vid citering, ange källa.
Till Journalisten Pelle Lindblom