Thriller utan egentlig spänning
Två tonårsflickor anklagar sin söte lärare
för våldtäkt. Upplagt för en moralfilm i en skruvad
värld
belamrad med förvirring kring sexuella övergrepp!?
Nej, det blir någonting helt annat. Saluförd
som thriller, men det blir mest en misslyckad lek med
överraskande vändningar.
Med fylliga läppar och utputande tuttar försöker
flickorna Neve Campbell (Julia Salinger i Ensamma hemma) och Denise Richards
se sexiga ut. Som tonåring sprängde Matt Dillon bioduken i Rumble
Fish. Nu är han inramad i rollen som lärare och sexobjekt. Snabbt
begriper vi; i denna sumpmarkernas värld är inte sex kärlek,
sex är makt. Ett vapen att manipulera med.
Handlingen då? Ja, den unge söte läraren
Sam beundras förstås av skolans flickor. Två av dem, Kelly
och Susie kommer för att tvätta magisterns jeep en söndag.
Blöt av allt bilschampo står plötsligt Kelly som miss wet
T-shirt i Sams hall.
Sedan får vi inte veta mer än att hon
i upprört tillstånd rusar därifrån och så småningom
anklagar
Sam för att ha våldtagit henne på hallgolvet.
Det som till en början ser ut som en tradig
rättegångsfilm (de kan tydligen inte hålla sig borta från
rättegångsscener) utvecklas till en tradig
lögnarfilm. Anklagelsen om våldtäkt dras förstås
tillbaka. Det hela handlade inte alls om övergrepp...
Mer tål inte att avslöjas, annat än
att förvecklingarna och de tvära vändningarna avlöser
varandra.
Alla bedrar alla. Och tradigt blir det eftersom de osannolika
vändningarna tar bort spänningen. Som om det plötsligt skulle
uppdagas att Kalle Anka varit den rike, och Joakim den fattige kolerikern!?
Nej tack. En thriller utan egentlig spänning,
i mina ögon.
Räddningen är möjligen Bill Murray
som brännvinsadvokat. Hans alltid så härliga humor smittar
av
sig.
© PELLE LINDBLOM
Texten får inte återpubliceras utan upphovsmannens
tillstånd. Vid citering, ange källa.
Till Journalisten Pelle Lindblom